Vad pågår i huvudet inför en match i thaiboxning?
God morgon på er! ♥
 
Sitter i morgonrock och dricker kaffe och äter min gröt med äpple, kanel och havremjölk. Gick upp i tid idag för en gångs skull så tar det lite lungt idag. Lovar att jag kommer behöva stressa ändå eftersom att jag valde att sätta mig här nu, haha.

Denna veckan kommer att se lite annorlunda ut jämför med andra, träningsupplägget skiljer lite när man har en match på agendan (på vår klubb). Vi är tre personer som skall gå match i helgen som, det känns ändå skönt att dela dagen och upplevelsen med någon annan. Allt från invägning till lindningen efter matchen.

Vi kommer att träna på som vanligt fram till torsdag, sen har man två dagars återhämtning så att kroppen får vila innan det är dags. Vi kommer inte heller att sparras eller clincha denna veckan eftersom att det finns en skaderisk, vilket är lite onödigt så här nära. Sen är det ingen idé att börja träna på massa nya saker eller köra så mycket teknikträning heller, så det kommer mest vara löpning och mittsträning som gäller denna veckan för att utmana konditionen och svetta bort de sista kilona. Idag tänkte jag köra ett löppass på jobbet och sen är det mittsträning ikväll på klubben.

Är du inte rädd att det skall göra ont?
Det man oftast får höra utifrån inför match (om man inte utövar thaiboxning själv) är om man inte är rädd för att det skall göra ont. Att det skall göra ont är det jag är sista jag tänker på, ärligt talat. Hade jag varit rädd för smärta har jag nog valt fel sport. Det är klart att det kommer göra ont, men det gör det på träningen också och när man är så full av adrenalin så känner man ändå ingenting, det känner man först efteråt i så fall. 

Det som däremot gör mig nervös är att det kommer folk och kollar, man vill ju inte göra bort sig. Inte för att man kan göra bort sig oavsett hur det går, för bara att man kliver in i ringen så är man en vinnare enligt mig. För folk förstår inte hur mycket föreredelser det är inför en match, det är lite det jag försöker skriva om här. Både bra dagar och dåliga dagar. Självklart vill man aldrig förlora, och gör man det så vill man ju göra det efter att ha gett motståndaren ett helvete. Helst av allt vill man vinna med 3-0, vilket betyder att alla domare är eniga. 

Vad är det värsta som kan hända?
Detta är en fråga jag ställer mig själv hela tiden för att lugna nerverna lite. Om man bortser från att man kan skada sig allvarligt, alltså att något går av och man inte kan träna efteråt vilket hade varit det absolut värsta, så hade det varit att bli fullkomligt förnedrad, alltså så överlägset överkörd att det gör ont att kolla på matchen efteråt. Det andra jag känner hade varit jobbigt är om man skulle låsa sig fullständigt och inte komma ihåg något man lärt sig, typ få en blackout. Eller att man inte orkar hela matchen, det är också en rädsla. Det är därför intervaller och löpning är så viktigt att komplettera med, något jag inte hållt på med så länge. 

Vill man att folk kommer och kollar eller inte?
Detta är väldigt individuellt. Jag föredrar nog att ha många som kollar även om jag tycker att det är läskigt. För det första tror jag att jag blir skärpt av det plus att man blir triggad av att folk står på sidan av och skriker på en, även om det bara låter som ett brus i bakgrunden och man inte riktigt hör någonting. Det finns vissa röster som tar sig igenom, väldigt speciella röster eller sånna som jag är van vid att höra. Det känns också kul att ha många där att dela det med, oavsett om det är vinst eller förlust. 

Vad skall jag unna mig efter matchen? 
Häromdagen fick jag lite cravings efter delicatobollar, det skall jag bunkra upp med så att jag har det när jag blir lindad. Förra gången hade jag massa godis och läsk, men man mölar i sig något fruktansvärt bara för att man kan så man mölar ju tills man mår illa, haha. Tänkte begränsa mig till denna gången ;) 

Det blev en liten intervju av mig själv, haha, men det är det som pågår just nu.