Min tredje match i IFMA -58kg
Jag hittade även min tredje match, för er som är nyfikna på den. Jag har kollat på den ganska många gånger nu och ser massor av saker jag måste bli bättre på, min guard är ju ett fantastiskt exempel. Däremot är jag väldigt nöjd med denna matchen, inte bara för resultatet utan för hur jag genomförde den. Det är också första gången jag hör min kära mamma kalla mig "Alex", vilket alla andra gör oftare än vad de säger Alexandra, haha. Det jag är mest nöjd med denna matchen är att jag har bra tryck i det mesta, fick in en del armbågar och lyckades ducka en spark, det händer väldigt sällan haha. Det jag är mindre nöjd med är att det blir lite grötigt i boxningen när jag blir trött och att jag inte tog tag i clinchen fler gånger, men hon var väldigt duktig på att hålla mig på avstånd. 

Anledningen till att matchen blev 58kg istället för 57kg var för att vi möttes där eftersom att vi tog matchen 1,5 dag innan och jag kände inte för att svälta mig själv eller basta bort 3kg. 
Min andra match i IFMA -57kg
Jag hittade denna videon på youtube idag, visste inte att den låg uppe och jag har ju inte delat med mig av den här. Det är videon från min andra match som jag gick i april. Det är lite kul för jag har fått matchen från flera som var där och alla är från olika vinklar, det är som att kolla på olika matcher haha. Förutom att denna videon inte visar mina armbågar i ringhörnan (mitt lilla proud moment) så är det bra filmat. Jag är väldigt nöjd med denna matchen i efterhand, jag tyckte inte själv att det såg så jättebra ut och det var för att jag vet hur jag kände inne i ringen. Jag kände mig trött, orkeslös och klumpig typ men det var ju också för att jag hade någon förkylning i kroppen. Skum känsla! Dock ser man ju verkligen inte det om man tittar på sidan av, men det var så jag kände. 

Just nu har jag inga matcher planerade så jag vet inte riktigt när nästa blir, om det blir någon innan sommaren eller om det blir senare. Jag tränar på så får vi se! Jag tycker det är kul att kolla tillbaka på matcherna ibland, det ger mig energi och motivation, och lite bättre självförtroende faktiskt. Jag är verkligen ingen talang, men jag har jobbat hårt för att klara av det här och har många som inspirerar mig runt mig varje dag och det är det som gjort att jag tagit mig igenom detta som är det bästa jag gjort för mig själv.  

Intervaller och clinchingångar
God morgon! 

Gårdagen var en riktigt rörig dag, jag kände mig väldigt oplanerad hela dagen. Jag var på jobbet ganska tidigt och började dagen med intervaller. Sen gick jag upp och jobbade och insåg att det var min tur att hålla lunchpasset på klubben (eftersom att många coacher och instruktörer är iväg på VM), det hade jag ju helt glömt bort och därför inte planerat. Tog mig in i tid, rev av ett pass som faktiskt blev riktigt bra, sen käkade jag lunch samtidigt som jag jobbade mellan ett möte och sen tillbaka till kontoret i Kista. Stökigt, men fick ändå rätt mycket gjort. 

Tillbaka till intervallerna. Jag har ju inte riktigt kommit igång med det, men varje träningspass eller match blir jag påmind om varför det behövs och lovar mig själv att börja. Löpintervaller är nästan ett måste som komplement till den sport jag och många runt mig håller på med, det är fruktansvärt jobbigt om man inte har bra kondition. Då är det ju såklart också jobbigt, eftersom att man hela tiden höjer sin egen ribba, men det är ju kul om man orkar ta sig igenom en match i alla fall. 

Mina matcher har ju som jag skrev i förra inlägget varit 3x3 minuter och för någon som inte tränar thaiboxning själv låter ju det easy peasy. 9 minuter är väl inte jobbigt? Men det är 3 minuter intervaller vi snackar om, fullt ös i 3 minuter samtidigt som så mycket annat pågår i kroppen och huvudet. Nervositeten suger ju åt sig sin del av energin också, det som är kvar sen skall räcka för att ta sig genom matchen och man vill ju gärna vara den som ser starkast ut. Så intervaller, det var där jag var. Igår testade jag ett nytt upplägg, det var mest för att det var så längesen jag sprang intervaller och då körde jag ett beginner-program som var ganska behagligt. Mina klubbkompisar var snabba på att kontra med att det inte skall vara behagligt, så jag gjorde om det, haha.

DOCK vill jag bara säga till er som inte kör intervaller men som tänkt börja - börja lugnt. Jag ville inte att det skulle vara hemskt från början, för då är sannolikheten att jag skulle få in rutinen på det betydligt lägre än om man börjar lugnt och succesivt ökar. Man får helt enkelt prova sig fram. Jag körde 30-30-30 programmet som jag hittade HÄR.

Igår hann jag med 6 set, hade tänkt köra 8 men 6 räckte kan jag säga. Ett set är 4 minuter - 1 max intervall på 2 minuter och 1 intervall i lägre tempo på 2 minuter, så totalt är detta passet 24 minuter om man exkluderar uppvärmning och nervarvning. Jag maxade på 16 och joggade på 10. Jag hade dessutom glömt mina hörlurar hemma och personalen på gymmet hade inte kommit dit än så jag sprang helt utan musik. Det rekommenderar jag inte... Målet är 16 set med intervaller á 4 minuter max och 2 minuter (?) i lägre tempo. Det blir 64 minuter i maxtempo, jag har då alltså exkluderat vilointervallerna........... Det känns väldigt långt borta nu och helt vansinne, men sakta men säkert komman man närmre målet. Skiter man helt i intervallerna kommer man ju aldrig komma dit, right?

På kvällen körde tävlingsgruppen ett pass som vanligt, det var B-A-S-T-U när vi kom ner igår, det var säkert 40 pers på passet innan som bokstavligen tagit allt syre som fanns i lokalen. Det var som en rak höger att gå in på mattan, haha. Tyckte synd om steg 2 som körde innan. Vi fokuserade på clinchingångar igår och det behövde nog alla öva på, inte minst jag. Det var ett väldigt bra pass! Jag körde med Mr. Knä himself och fick smaka på en hel del "håll käften-knän". Den här mannen har (på riktigt) knäat mig så hårt i magen att det kommit kiss. Två gånger. Då har jag haft magplattan på mig, haha! Så jag fick ut väldigt mycket av min träning igår och ja, jag gav igen när det var min tur ;)
Foto: Benjamin Bayard (@photoshooben)